Tomma ord.

Jag vet ärligt talat inte vad jag ska säga.
För vad jag än säger och försöker förklara så blir det fel.
Jag hittar inte dom rätta orden och dom orden jag hittar känns meningslösa eftersom det är inte dom rätta orden.

Önskar att jag kunde säga vad jag känner.
Men ngt håller mig tillbaka.
Du var min allra bästa vän i hela världen men jag kan fortfarande inte ringa dej när jag behöver. Det är som om ngt håller emot. En vägg emellan oss.

Ska jag slå mig igenom väggen snart ? Har jag styrkan kvar ?
Jag skulle gå igenom eld och vatten för dej men den där jävla väggen är värre.
Jag kommer inte igenom.

Jag har handen mot väggen och den är kall. Hoppas på att kunna mjuka upp den så jag kan dra mig igenom den.
För jag ska igenom. Förr eller senare.

Jag älskar att jag har min Ida som stöd. Underbar kvinna <3

RSS 2.0